Rätt grund till din tillbyggnad: platta på mark eller krypgrund?

Valet av grund avgör både fuktsäkerhet, komfort och livslängd i din tillbyggnad. Här får du en praktisk genomgång av när platta på mark respektive krypgrund passar bäst, hur arbetet går till och vilka kontroller som minskar riskerna. Artikeln riktar sig till dig som vill fatta trygga beslut innan spaden sätts i jorden.

Överblick: vad styr grundvalet?

Det är framför allt markförhållanden, hushöjder och fuktförutsättningar som avgör. Lerjord, hög grundvattennivå eller kraftiga höjdskillnader kan peka mot krypgrund eller plintar, medan jämn och bärig mark ofta lämpar sig för platta på mark. Anslutningen mot befintligt hus, planerade våtrum och önskemål om golvvärme påverkar också.

Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska byggnader vara fuktsäkra och energieffektiva. Det betyder i praktiken ett kapillärbrytande lager mot markfukt, fungerande dränering, tillräcklig isolering och en konstruktion som hanterar radon. Är bärigheten osäker bör en enkel geoteknisk kontroll göras, särskilt på leror och fyllnadsmassor.

När passar platta på mark?

Platta på mark är ett gjutet betonggolv på isolering, lagt på ett dränerande, kapillärbrytande lager. Lösningen passar på relativt plan och bärig mark, vid låga sockelhöjder och när du vill ha golvvärme eller våtrum i tillbyggnaden. Fördelarna är god stabilitet, energieffektivitet och möjlighet till radonspärr under plattan. Nackdelar är permanenta installationer i betongen och behov av kontrollerad uttorkning innan golv läggs.

• Uppbyggnad: geotextil mot finjord, dränerande makadam, cellplastisolering, armerad betongplatta med kantbalk.
• Detaljer: kantisolering mot köldbryggor, syllisolering mellan betong och regelverk, tätade genomföringar.
• Fuktskydd: kapillärbrytning, dräneringsledning med fall samt radonslang under plattan.

Vanliga risker är sättningar vid bristfällig packning av fyllnadsmassor, ojämn platta och köldbryggor i kant. Kontrollera höjdsättning med laser, packa i tunna lager och dokumentera arbetet. Mät relativ fuktighet (RF) i betongen innan ytskikt monteras.

När passar krypgrund/torpargrund?

Krypgrund, även kallad torpargrund, innebär ett bjälklag av trä ovan ett ventilerat kryputrymme. Den lämpar sig på kuperad tomt, där marken har sämre bärighet eller när befintliga huset har krypgrund och du vill behålla samma nivå. Fördelarna är god åtkomlighet för installationer och enklare anpassning till ojämn mark. Nackdelen är fuktrisk i kryputrymmet som kräver medvetna åtgärder.

• Uppbyggnad: kantbalkar eller plintar på frostfritt djup, bärande bjälklag, isolering och ångbroms i golvet.
• Fuktskydd: markplast i kryputrymmet, dränering runt grunden, tät och isolerad syll samt brytning av köldbryggor.
• Ventilation: ventilerad krypgrund med styrd luftning, eller så kallad varmgrund med kontrollerat klimat.

Vid om- och tillbyggnad kan det krävas förstärkning av bjälklag eller åtgärder i den befintliga grunden. Behöver du renovera krypgrund och förstärka bjälklag för att bära nya laster, planera detta innan du väljer lösning.

Steg-för-steg: från mark till färdig grund

Processen ser olika ut beroende på lösning, men grundlogiken är densamma: rätt förutsättningar, rätt uppbyggnad och noggranna kontroller.

• Förutsättningar: mät ut tillbyggnaden, säkerställ höjdsättning och dagvattenlösning, och kontrollera ledningar.
• Markundersökning: identifiera jordart, kontrollera grundvatten och bedöm radonrisk.
• Schakt och bädd: lägg geotextil, fyll på dränerande material i lager och packa noggrant.
• Dränering: montera dräneringsledning med fall samt dagvattenhantering för tak och markytor.
• Isolering och form: för platta – cellplast och formar; för krypgrund – kantbalkar/plintar på frostfritt djup.
• Armering och installationer: lägg armering, rör för vatten/avlopp och skyddsrör för el; installera radonslang.
• Gjutning och uttorkning: gjut, vibrera varsamt, eftervattna och mät RF innan golvläggning.
• Bjälklag (krypgrund): montera syll, bjälklag, isolering och ångbroms; avsluta med undergolv.

Anslutning mot befintligt hus

Övergången mellan nytt och gammalt är kritisk. Olika husdelar rör sig olika över tid, vilket kräver en kontrollerad rörelsefog så att sprickor och ljudproblem undviks. Håll samma färdiga golvhöjd och sammanhängande fukt- och värmeisolering utan glapp.

• Rörelsefog mellan plattor och i vägganslutning för att tillåta små rörelser.
• Syllpapp eller syllisolering mellan betong/kantbalk och träregelverk.
• Tätning av alla rör- och kabelgenomföringar samt kontinuerlig kantisolering.
• Samordna dränering och dagvatten så att inget bakfall mot huset uppstår.

Kvalitetskontroller, säkerhet och underhåll

Gör löpande egenkontroller: packningsgrad vid fyllning, höjder med laser, planhet på platta, armeringens placering och att dränering/radonlösning är korrekt installerade. Mät fuktnivåer i betong och trä innan ytskikt och följ leverantörernas krav för RF. Fotografera varje steg för spårbarhet.

Arbeta säkert: schakt kan rasa, så håll lutning eller använd spont; märk ut el- och vattenledningar; använd andningsskydd vid damm, skyddsglasögon och handskar vid betong (betong är frätande). Planera lyft och använd rätt utrustning för tunga element.

Underhåll skiljer sig åt. En platta på mark kräver mest uppmärksamhet i byggskedet och är i princip underhållsfri när den är torr och rätt isolerad. En krypgrund behöver regelbunden tillsyn av fukt (hygrometer i kryputrymmet), kontroll av markplast, ventiler och eventuellt avfuktare. Upptäckta fuktproblem bör åtgärdas snabbt för att skydda bjälklag och ytskikt.